VÅR LIVSSTIL

När jag gått ut skolan 1985 gick jag en diplomkurs i inredning i England, den hette "The Country House Course". Jag har alltid varit intresserad av inredning eftersom min miljö betyder så väldigt mycket för mig. Tyvärr har pengar alltid varit ett problem, men jag har försökt kringgå det så mycket som möjligt. Jag har även haft en radio serie på finlandssvensk radio kallad "Vivi-Maris budoar" i sex delar, tillsammans med Pia-Maria Lehtola. Vi gjorde i tiderna många andra program tillsammans.



Den text som följer är skriven för Anna-Lena Nyfors-Norrgårdss blogg, för ett "hemma hos" reportage med mina egna bilder ur hemmet. Texten är skriven som svar på hennes frågor. På slutet finner du också fotografier av vårt hem. Du kan se mer närbilder i bloggen eller på min hemsida.


KONSTNÄRERNA VIVI-MARI CARPELAN OCH MARTIN HERBERT PRESENTERAR SITT HUS I LLANIDLOES, WALES (STORBRITANNIEN)
september 2011


Berätta lite om huset ni bor i. Hur länge har ni bott där?  Vad föll ni för när ni köpte huset? Hur stort är huset? Hur många personer bor i huset? Berätta gärna lite om familjen. (Du bestämmer själv hur mycket du vill berätta eller hur anonym du vill vara.) 

Jag är bildkonstnär och hemma i Helsingfors och Hangö, och träffade brittiska bildkonstnären Martin Herbert 2009. Jag och alla mina saker plus mina tre underbara kattor flyttade till en liten stad i Wales i juli 2010 och i augusti samma år gifte vi oss på en organisk farm från 1600-talet. Vi är båda medelålders, har inte varit gifta förut, och har inga barn. Då vi är kreativa, uppmuntrar vi varandra att satsa på konsten även om det är kärvt och svårt att överleva. I själva verket har vi än ännu konstnärligare livsstil sen vi slog ihop våra bopålar – tillsammans kan vi skapa ett liv som är en större konstnärlig helhet än när vi levde ensamma, konstnärsskapet har m.a.o. blivit en livsstil.

Innan vi kände varandra, kring år 2000, köpte Martin huset ”with four bedrooms” som är det brittiska sättet att definiera storleken på ett hus, då han flyttade från England till Wales. Av olika orsaker kom han aldrig att renovera mer än tre rum och då jag flyttde in hade vi inte tid eller råd att börja renovera. Det är ett solitt trevånings hus från år 1900 och så vitt vi vet har det inga allvarliga skador, men allting är väldigt omodernt så det krävs stora åtgärder för att föra det in i 2000-talet. Då vi träffades bodde Martin tillfälligtvis i Spanien och hade hyresgäster här i huset.

Då jag kom in i bilden var det en otrolig tur att han inte hunnit skaffa en mindre bostad, för nu har vi båda egna ateljéer i vardera ändan av huset – Martin är på bottenvåningen och jag är uppe på tredje våningen. Vi kan spela vilken musik vi vill då vi arbetar utan att störa varandra! Det finns inga inbyggda förvaringsutrymmen så ett rum ska bli en walk-in garderob! Dessutom rymdes alla mina möbler och konstattiraljer in... Martin hade sålt nästan alla egna ägodelar när han flyttade till Spanien. Ett stort problem vi hade då vi flyttade in var att min stora garderob inte gick att få upp för trapporna, som är så snäva. Det betyder att jag inte har annat än hyllor att ha mina saker på. I själva verket fick vi lov att ta ner balustraden för att få upp min soffa och mina bokhyllor.


Beskriv er inredningsstil. Berätta om ert/ditt inredningsintresse. Har du alltid varit intresserad av inredning? Delas intresset av din man? Varifrån finner du inspiration till att inreda ert hem?
Hur ofta ändrar du om i hemmet/köper nya saker?

Jag tror nog inte man kan kalla vår stil för något annat än Vivi-Maris och Martins bohemiska stil... Lyckligtvis är vi ungefär 80 % överens om hur vi vill leva – vi är båda ganska envisa på den här punkten så det skulle inte gå annars! Det här huset är för tillfället lämpligt att arbeta i men så snart vi har råd kommer vi nog att välja ett hus som vi båda känner att vi vill leva för resten av livet och som vi kan satsa på helhjärtat och förhoppningsvis med en rejäl budget. Nu gäller det mest att arbeta med det som redan finns här och göra resten mera beboeligt.

Jag är inspirerad av alla historiska inredningsstilar (med undantag för 70- och 80-tal!), men det är nog framför allt Gustavianskt och Arts and Crafts som talar till mig. William Morris var Arts and Crafts grundare och sa "Have nothing in your house that you do not know to be useful, or believe to be beautiful”. Jag har ganska omedvetet strävat mot en stil som är en kombination av dessa två. Jag tycker om dramatik, romantik och överflöd, det ska vara själfullt, livfullt och raffinerat på en och samma gång. Men det viktigaste för mig är ändå att allting befinner sig i balans och harmoni. Det gäller färg och material lika väl som själva utrymmet och ljuskällorna. Det får aldrig bli belamrat och klaustrofobiskt med en massa dammfällor., eller kännas enformigt, stelt, opersonligt och gjort efter någon formel. Hemmet reflekterar vår själ. En av mina favorit butiker är Indiska, som på ett så skönt sätt kombinerar svensk design med indisk stil. Jag älskar den Sydasiatiska ornamentiken och sättet att dekorera allting med mjuka och fina mönster, där finns ofta en intuitiv känsla för det vackra som är oemotståndligt.

Att Martin redan hade renoverat tre rum var en ganska stor utmaning. Jag var lite chockad till en början med, för sovrummet var intensivt ockergult och saffransfärgat som ett Buddhistiskt tempel. Gult hör inte till mina favorit färger och särskilt inte kycklinggult som dominerar engelska hem. Min teori är att de försöker få in en känsla av sol i ett regningt land, men vågar inte ta steget fullt ut så det blir en gul med mycket vitt i. Men de ”buddhistiska” nyanserna kan jag leva med, de har värme och karaktär. I allmänhet måste färger vara brutna, primärfärger är karaktärslösa!

Vardagsrummet hade han målat med en texturerad utomhusfärg för att sedan skapa en indisk känsla. Tyvärr är färgen i vardagsrummet inte så ockerbrun som han tänkt sig, utan drar mot grönt, vilket gör det till en lite jobbig färg. Jag har alltid varit djupt intresserad av inredning, och studerade faktiskt inredning på en diplom kurs som hette ”The Country House Course” under ett år i England då jag gått ut skolan. Då jag såg Martins val, ansåg jag alltså att jag helt enkelt bara måste vara kreativ, finna vägar runt problemen, och jobba med det som vi inte för tillfället kunde ändra på.

Jag drog fram alla röda och turkosa textilier och med en järn säng från Ikea som jag sprejmålade kolsvart skapade vi en ganska mustig och kryddig omgivning för vår ”budoar”. Vardagsrummet domineras av tre stora målningar av änglar som Martin köpt i Peru. Jag är inte så förtjust i den med barnet, men de bildar en helhet och är nog en wow-faktor när man stiger in i rummet. Det tog ganska länge för mig att se att jag omedvetet hade låtit tavlorna diktera färgvalen i rummet (och inte tvärtom som ju är det vanliga). Det blev sålunda mycket oliv, ockra, saffran, rostrött, gråblått och guld. Det är nya kombinationer för mig. I övrigt har stilen blivit en blandning av indiskt och diverse möbler i mörkt trä som jag hade med mig (speciellt bokhyllan). Den lite vimsiga soffan och det lilla sybordet påminner om Arts and Crafts. Skivan på det omgjorda symaskingsbordet har jag målat svart. Möblerna var lokala fynd och väldigt förmånliga. Det goda med att bo i Wales är att det finns mycket gammalt att köpa för att de flesta vill ha modernt, så priserna är ofta facila. Dessutom anses inget antkt om det inte är minst hundra år gammalt och det får inte ha några skavanker, så priserna är därefter.

Vilken är din käraste pryl/sak/ägodel och varför?

Jag har aldrig haft gott om pengar, har ofta svultit lite för att kunna köpa någon vacker sak jag har velat ha och vetat att jag inte kan få senare, så det mesta jag har är loppisfynd. Att inreda på en låg budget har definitivt ett egenvärde, det är roligt att fynd och känna att materia sätts i rotation, men det kan vara lite tröttsamt i längden och det vore skönt att äntligen kunna köpa det man vill ha utan ågor. Det är klart att det skulle synas om vi hade mera pengar, men det är också ett faktum att man inte kan köpa kreativitet eller en känsla för stil så rika hem har ofta död atmosfär. För mig är det ändå så att tingen har ett värde i sig och inte hur mycket de har kostat. Jag kommer nog alltid att ha mina favorit färger och favorit stilar. Jag är en samlare så tillvidare att jag hela tiden vill förbättra vårt hem och tycker om ett visst mått av förändring, och jag har inte problem med att byta ut saker och ting eller sälja sånt som inte är så viktigt för mig. Jag började samla gammalt silver för vårt bröllop som var i Shabby Chic stil, och har inte riktigt kunnat sluta eftersom det är lätt att hitta billiga och roliga föremål här, t.ex ljusstakar. Som britter brukar ha i sina matsalar Jag köper också mycket glasföremål, som jag tycker är undervärderade. Tillsvidare är det mest gamla ting som åldras med värdighet och känslan av historia och tidigare liv kan vara charmerande.

Jag tror att favoritsaker ändrar med åldern, man har sina faser. Jag har svårt att säga vilket ting som är kärast för mig just nu. De är alla viktiga för mig, på ett eller annat sätt. Men i slutänden är det alltid helheten som är större än summan av sina delar! Det är m..a.o. tingens inbördes förhällande som är viktigast för att man ska trivas och må bra.

Vilket rum är ditt favoritrum i huset? Varför?
Det är svårt att säga vilket som är mitt favoritrum, de är alla väldigt olika och jag uppskattar dem just därför. I slutänden är det väl nog ändå min egen studio som är det rum jag allra mest kan prägla med min egen personlighet och där jag har samlat många favoritsaker.

Är du missnöjd med något i ert hus? Vad skulle du ändra på om du fick? Vad är nästa stora inredningsprojekt?

Jag har inte varit med om att välja huset själv, och trivs nog inte så bra med att det är som ett schakt och att man får springa i trappor hela tiden och komma ihåg att hämta saker med sig varje gång man går upp eller ner. Våningarna bryter upp en viss kontinuitet som jag nu inser att jag saknar från de stadslägenheter jag har bott i. Då jag flyttade in for nästan alla heltäckningsmattor ut – jag kan inte tänka mig något vidrigare än de smutsiga spygelmönstrade mattor som lyckligtvis börjat försvinna ur många brittiska hus. Tyvärr är huset inte tillräckligt gammalt för att ha golvbrädor som varit menade att synas. Därför har vi ännu framför oss det stora projektet att måla alla golv. Vi kommer att måla allting vitt, något som engelsmännen sällan skulle komma på tanken på! Engelsmännen älskar skandinaviskt men har svårt med vitt, så det blir beige och magnolia i stället... halvdana lösningar som jag inte har mycket till övers för. Här hedrar man trä då det inte finns så gott om det, så det är inte ovanligt att man ser rum med tallpaneler, det jag kallar för den ruskiga bastu effekten! Sovrumsgovlet blir dock svart. Vi kommer att få se till att folk inte springer in med skor på, och kanske katterna kan lära sig att torka av all den gyttja de normalt släpar in utifrån regnet...

Badrummet är enormt, men någon har haft den briljanta idén att kakla alltihopa, och här och där sätta in svarta kakel med 80-tals mönster... Vi skulle gärna göra det till ett sensuellt badrum (guld med läckra röda toner, och känsla av överflöd) men det kanske blir först i nästa hus. Badrummet är inte för oss bara ett praktiskt utrymme, utan ett ställe där man rår om sig själv. Det borde synas!

Köket med angränsande matutrymme är vårt sorgebarn, det är det absolut värsta man kan föreställa sig, med plastiga dörrar som har falska träådring som man inte kan öppna ordentligt, och beige kakel, och (ve och fasa) bastupaneler.. Vi har klart för oss hur vi vill ha det, det blir nog mörkgrönt med mässings detaljer och annat i Arts and Crafts stil, men även om Martin bygger skåpen själv så handlar det om pengar vi helt enkelt inte har. Det är väldigt synd att tvingas vänta på att få drömköket där man verkligen har lust att laga mat.

Vi tycker om modernt, men det är ju inte en heltäckande term så det beror vad man menar med det. För oss betyder det fräschör, lite fashionabelt och ”i tiden”, samt praktiskt. Det vill vi framför allt ha i köket. Du vet, man tar det bästa av varje period...

Jag måste nog också nämna de med vit färg övermålade strukturerade vinyltapeterna... De måste ner så snart som möjligt (vi kan givetvis inte måla över dem) och då blir det tapeter och väggfärg i grågrönt med detaljer i guld, vitt och svart. När vi får lite konst sålt kan vi köpa vit golvfärg och åtminstone få det gjort. P.g.a mina hälsoproblem är det inte så mycket jag kan göra på egen hand, så det tar tid... Och till sist, så skulle det vara trevligt att kunna köpa andra människors konst för hemmet!
Hemsida: www.vivimaricarpelan.com

VARDAGSRUMMET:







SOVRUMMET:





MIN STUDIO:




ÖVRIGT:







Det finns mer bilder i blogg inläggen!